Höst promenad.

I söndags var det så otroligt härligt värre så Filip och jag kunde inte låta bli att gå promenad upp i skogen med Enso! ;d Efter att vi röjt undan efter lördagskvällens bravader, då Isabell,Clara och deras karlar var på middag! Det var så trevligt så jag skulle kunnat stå och diska en hel dag efteråt, helt klart! fast nu tog ju inte disken så lång tid så söndagen bjöd på massa mys. Inget att säga nej till heller!

När vi gick upp i skogen så fick Enso vara lös lite, Vilket både han och vi älskar! Och han är (faktiskt) jätteduktig på att lyssna (oftast). Men sen är det ju det att han är folktokig ;P... Så det gäller att ha spejarögonen med sig och ligga steget före, vilket man oftat lyckas med. Men inte igår.

Het plötsligt ser vi hur Enso stannar upp och vänder sig om och tittar bakåt, förbi oss...
Vilket gör att vi med vänder på huvudet.. Och i samma sekund har Enso sprungit förbi oss.. för bakom oss kommer det en powerwalkandes kärring. Filip och jag bara NEJ ENSO! han stannade upp och tittade lite på oss. Och då såklart gör vi precis som man inte ska göra och springer efter honom... Vilket göra att han får ännu högre fart mot det sura objektet med viftandes armar. Och när Enso nästan är ända framme, med mig straxtbakom (jag är faktiskt snabb när jag vill) så börjar kvinnan och vifta med händerna upp och ner liksom flaxandes.. Och ni som läser kan ju räcka upp en hand om ni tror att Enso trodde att det betydde att han inte skulle springa fram och hälsa. Nä just det, jag ser inga händer... Och ni har rätt för istället för en liten trippandes framspringandes valp så blev det en lite studsboll som tänkte ååååh, hon vill leka med mig!! Och en efterspringandes matte som tänkte ååååh, nej! och som hade en flaxandes fortgående kärring som stirrade bitskt. Så ett snabbt som attans greppandes om Enso, på med kopplet. Och så vart stämningen på den härliga höstpromenaden förändrad. huh.

Såååå... ett tips, Vill man inte att en valpis ska komma framskuttandes så bör man inte fortsätta att gå lika snabbt och flaxandes med armarna, och absolut inte börja vifta med dem mer, när valpen stannar upp av att matte & husse ropar.. Istället kan du vända ryggen till och stå still, och iallafall inte vifta med armarna..

Och jag vet att man alltid ska ha full koll på hunden, men om den stannar upp och lyssnar när man ropar. Men någon annan i hundens ögon inbjuder till lek. Då är det fasiken inte lätt.


Så då styrdes kosan hemåt. Och då mötte vi en Collie ;P och en tant!
Då blev stämningen lite bättre, hon tyckte Enso var jättefin! Hon berättade att det finns två till Collies i Mjölby! :)



På trappen utanfrö Filles dörr, väntar på att bli nerlyft från trappan.. Trappor är ju fortfarande för läskiga att gå i tycker Enso.


Älsklingarna..


Lillplutten bland alla löv;P


Måste avsluta med en fin höstbild!  :) Från Filles trädgård!


Kommentarer
Postat av: Sara

Vad härligt med en höstpromenad i vackert väder!

Det är svårt det där med att ha dem lösa. Man vill ju träna och samtidigt är det omöjligt att alltid ha 100% koll på allt. Skönt att ni fick ett bra avslut i alla fall! :)

2009-10-19 @ 16:11:41
URL: http://lifewithtexas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0